Ludvigs svar på frågor om glädje
Idag är det Ludvig Lindström ifrån Global Happiness Organization som svarar på frågor kring lycka.
Vad är lycka för dig?
Jag definierar lycka utifrån lyckoforskningens definition. Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).
Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – i vilken grad livet som helhet lever upp till de ideal och önskningar man har. Att vara tillfredsställd med livet är detsamma som att bedöma att livet är som man vill att det ska vara.
Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick. Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet.
Vad gör du för att uppnå lycka?
På en skala 0-10 skulle jag säga att jag just nu ligger på en 7:a. Anledningen till att jag mår bra är att jag jobbar med det jag brinner för och att jag tillsammans med andra i lyckoorganisationen Global Happiness Organization kämpar för något jag tror på. På så sätt känner jag en större mening med livet, vilket är viktigt ur ett lyckoperspektiv. Nära vänner och bra relationer är också något som gör att jag känner mig tillfreds med mitt liv.
Vad gör du för att göra andra lyckliga?
Tillsammans med en rad andra lyckoexperter bloggar jag på Lyckobloggen.se för att bland annat informera människor om vilka strategier det finns för att öka sitt personliga välbefinnande. I vardagen försöker jag vara trevlig, givmild och peppande, även om jag nog har en hel del kvar att ge när det gäller komplimanger.
Kan man bli lycklig av presenter?
Ja det kan man. Flera studier visar dessutom att gör man bra saker för andra så mår man också bättre själv. Så att ge är i de flesta fall en win win situation.
I ett psykologiskt experiment som en grupp läkare fick delta i fick varje försöksperson en liten påse karameller, några mynt eller en komplimang innan försöket körde igång. Deltagarna berättade att de genast blev på bättre humör trots att det inte var några avancerade gåvor de hade fått. Därefter lät man läkarna ställa diagnos på några fiktiva patientfall. Man kunde då se att de läkare som innan hade fått en liten present eller komplimang var mer kreativa och lyckades ställa rätt diagnos snabbare än de som var med i samma experiment utan att ha fått något
Vad var det då egentligen som hände i läkarnas hjärnor? Jo, den lilla otippade gåvan ökade halten av en signalsubstans i hjärnan som kallas för dopamin. Dopaminet stimulerar de grå cellerna till att bearbeta information och öka nyfikenheten. Det utlöser också en aktivitet i arbetsminnet. Detta leder till att vi lättare kan bearbeta och hantera olika uppgifter. Och sist men inte minst så påverkar dopaminet de centrum i hjärnan som styr uppmärksamheten, vilket alltså gör oss mer koncentrerade. När du ger bort en otippad gåva blir alltså inte bara du själv och mottagaren gladare, utan du hjälper också mottagaren att tänka klarare.
Men det här förväntningssystemet i mottagarens hjärna går bara igång om gåvan är oväntad. Om han/hon förväntar sig att få en present så försvinner den stimulerande effekten på hjärnan.
Vilken present skulle göra dig ännu lyckligare?
Det finns ingen som har hittat ett samband mellan fler prylar och ökad lycka förutsatt att vi redan har våra mest basala behov uppfyllda.
Med det inte sagt att man inte kan känna kortvarig lycka när man köpt den där datorn, häftiga sportbilen eller nya teven. Materiella ting belönar oss för stunden. Det börjar redan när vi längtar efter den nya prylen, i köpögonblicket höjs lyckokänslan, vi får en kick och sen när vi tänker tillbaka på köpet, kan vi förnimma lyckoruset igen. Kicken går dock över och man vänjer sig ganska snabbt med det man skaffat. Det skapas då ett beroende av kicken det innebär att få känna den där tillfredsställelsen igen. Personer som köper fler och dyrare saker för att uppnå samma lyckonivå vänjer sig vid det. Det krävs sedan fler och dyrare saker för att åter igen känna samma tillfredsställelse.
Lyckokänslan går dock att förlänga. I en amerikansk studie frågade forskarna Leaf Van Boven och Thomas Gilovich universitetsstuderande hur lyckliga deras senaste inköp gjort dem. Det visade sig att konsumtionen av upplevelser genererade mest lycka, vilket även gjorde dem lyckligare på andra områden. De tillfrågade tyckte också att upplevelser var en bättre investering än inköp av prylar och färre ångrade sig i efterhand.
Detsamma gäller nog mig. Jag prioriterar upplevelser, så en massagebehandling, ett presentkort på något spa eller en resa för två till något varmt land hade säkerligen gjort mig lite lyckligare, i alla fall för ett tag.
Har du någon gång läst en bok om hur du blir lyckligare?
Jag har i princip gått igenom all världens lyckoforskning och håller just nu på att tillsammans med en kollega skriva en bok i ämnet.
Är det någon bok du rekommenderar för att bli lyckligare?
Boken jag skriver. Förhoppningsvis kommer den ut någon gång i slutet av det här året. Just nu håller vi på att leta upp ett lämpligt förlag.
Vilken är din lyckligaste upplevelse?
Svårt att säga, men de få gånger jag har blivit riktigt kär, är svåra att slå lyckomässigt.
Läs mer om lycka på GlobalHappiness.com
Göteborg, Västerås, Eskilstuna
