Test av upplevelsen "Speedway" i Huddinge
Innan jag provade på Speedway denna augustimåndag så visste jag bara två saker: att det var Sveriges tredje största publiksport och att det verkade riktigt roligt.
Min karriär som ”motorcyklist” var kortvarig men intensiv när jag som 15-åring fick ta över syrrans Ciao. I 30 km/h sladdade jag och min kusin runt skogar, snöklädda parkeringar och BMX-banor i Täby. Efter ett år var det knappt en skruv som var rak på moppen - men kul var det.
Det var dessa minnen som väcktes till liv när Micke hämtade mig till speedway-klubben Eldarnas hemmaarena utanför Huddinge i Stockholm. Med tanke på den mängd skyddskläder jag fick ta på mig (hjälm, overall, knäskydd, armbågsskydd och ryggskydd) så började jag undra lite hur farligt detta faktiskt var. Inte speciellt, visade det sig.
Efter en relativt kort genomgång så var det dags att prova. Jag satte mig upp på motorcykeln och körde c:a tre varv runt banan. Det gick inte snabbt och jag kände att jag inte hade speciellt bra koll på någonting – det var ju trots allt 20 år sedan sist och mina erfarenheter från Ciao-tiden var inte speciellt användbara.
Faktum är att jag efter första varven tänkte: Nej, det här var nog inte riktigt något för mig.
Efter lite vila och tips från coachen Micke så gav jag mig ut igen. Lite snabbare, lite jämnare och lite, lite modigare. Något började gå upp för mig, men roligt? Nja.
Micke gav mig några fler tips om hur jag skulle luta motorcykeln i kurvorna, hålla jämn gas och sen dra på i slutet av kurvan. Vid andra kurvan någonstans så släppte jag sargen, lutade motorcykeln och drog på.
Motorn varvade upp, gruset sprutade men det var ändå helt balanserat: en perfekt sladd. Där och då insåg jag vad detta handlade om. Jag kom som ett skott ur kurvan och snappade upp Mickes leende på rakan – det var det här han hade menat.
Roligt? Hell yeah!!
Det var inte varje kurva jag lyckades lika bra men när det gick så var det riktigt roligt. Det är i sladdarna och hastigheten som charmen i Speedway sitter och då går det inte att fega. Det blir ett flyt och en hastighet i åkningen som är direkt beroendeframkallande.
Efter ett tag börjar min något ostadiga åkning och efter sommaren otränade lekamen göra sig påmind. Jag märker att de blir svårare och svårare att hålla mig upprätt på hojen. Vilan mellan åkningarna blir lite längre men jag vill ändå upp igen.
Till slut går det knappt längre och jag kan knappt lyfta benen och när jag försöker filma så skakar bara armarna. Aldrig hade jag gissat att speedway skulle vara så fysiskt jobbigt.
Jag är alltså både trött och nöjd när vi säger hej då. Detta är absolut något jag kan tänka mig att göra igen. Ja, efter att jag besökt gymmet några gånger först.
Tre bästa
1. Sladdandet – motorfordon ska sladdas och det gäller framförallt i Speedway
2. Hastigheten – motorfordon ska köras snabbt
3. Nostalgin - det kändes härligt att vara femton igen!
Var? När? Hur?
Pris: 569 kr
När: Vår, sommar och höst.
Var: Huddinge (Stockholm)
Boka: Upplevelse.com/speedway
