Låt inte prylarna ta överhanden
Jag har alltid varit lite av en prylgalning. Jag vill gärna ha det senaste, det nyaste och det coolaste. Det duger inte att komma med en iPhone 4 om 5:an finns ute, jag betalar hellre några extra hundralappar för att få de där extrafunktionerna till tv:n och ska jag köpa dator, jag då vill jag få ut det bästa i både storlek, minne och funktionalitet.
Varifrån denna prylhets kommer vet jag inte säkert. Kanske beror det på att jag är tekniskt intresserad som person och gärna vill hålla kolla på det senaste i världen eller kanske beror det på att jag är ett 80-talsbarn som växte upp under 90-talet, de nya prylarnas tid, där det gällde att hålla koll på allt det senaste för det förändrades i en rasande fart. Först var det freestyle, jag satt mest med sagor och historier och lyssnade samtidigt som jag bläddrade i den tillhörande boken, ”när du hör den här signalen *pling* då är det dags att vända blad”. När kassettbandet sedan dog ut kom cd-freestylen. På morgonen fick jag välja vilken skiva jag ville ha med mig just den dagen och vad jag trodde att jag ville lyssna på hela dagen. Till slut kom mp3-spelare, vilken revolution! Min första var liten och grå med en pytteliten display och hade ett minne på 128 mb. Men ack så häftigt att kunna stoppa in vilken musik man ville, och sen bara byta!
Prylar vs. upplevelser: Men det var ju inte bara på ett musikplan som tekniken förändrades. Det var VHS och sen DVD. Jag har gått igenom otaliga datorer som vägt flera kilo till fjäderlätta surfplattor på några hundratals gram. Mobiltelefoner som bara kunde visa en rad med text till telefoner som innehåller hela böcker. Teknikens utveckling verkar inte ha något stopp, och den utvecklingen har ju i sin tur lett till att det mest aktuella att ge varandra i present har varit prylar och inte upplevelser av olika slag. Det var ju häftigare att få den senaste mp3-spelaren än att få två biobiljetter.
Mindre ha-galen: Och visst har även jag haft nytta av och uppskattat alla prylar, och ja det har känts jobbigt att göra mig av med vissa saker för att sedan skaffa mig nya. Dock måste jag erkänna att hur mycket jag än älskar saker så har det med åren förändrats. Jag uppskattar mer och mer en härlig upplevelse, som en riktigt trevlig middag med en vän än en micro att värma den i, eller att unna mig en riktigt avslappnande stund borta istället för att sätta mig i en massagestol hemma. Jag tror det är bra att försöka släppa det ha-begär jag inte är ensam om i dagens samhälle. För även om jag kommer ihåg prylarna så är det ju upplevelsen jag värderar högst. Känslan av riktigt bra musik, minnet av att spola tillbaka VHS-filmen för att se den en gång till och lyckan av att ha en mobiltelefon med färg. Det är upplevelserna vi kommer ihåg även om det är det materiella som skänkt oss dem. Så varför inte prova att skippa den materiella mellanhanden och prova upplevelsen med en gång? Det tror jag i alla fall att jag kommer försöka, men självklart med min iPhone i handen. Rom byggdes ju faktiskt inte på en dag.
Stockholm, Malmö, Västerås, Örebro, Hässleholm
